Pedagogisk dokumentation - Vad hur och varför?

Från början tänkte jag beskriva hur min vardag ser ut och i vilka verksamheter jag jobbar i och hur min pedagogiska roll ser ut. Jag jobbar som sagt var som fritidspedagog på en F-2 avdelning med 65 barn. Vi är 5 vuxna som arbetar i arbetslaget. Vi på skolan har precis omorganiserat fritidsverksamheten vilket har medfört nya arbetslag för oss vuxna och nya gruppsammansättningar bland barnen. Mycket av den första terminen har vi lärt känna varandra, hur skall vår verksamhet se ut, vad är viktigt för oss att få ut av barnens fritid, vad vill barnen själva göra mm. Det har medfört att vi har reflekterat mycket över hur vår verksamhet skall se ut och vad vi vill förmedla till barnen. Vi vill självklart även ha med barnen i den processen och hur skall vi göra det med en så stor grupp. Vi vill att alla barnen utvecklas som individer och får sin behov tillgodosedda. Detta är en av de verksamheter som jag arbetar i.

Den andra delen som jag arbetar med är det projekt som startades ht 2010. Då fick alla elever i första klass på skolan förmånen att vara med i ett pilotprojekt. De skulle få macdatorer till sitt förfogande. En klass fick varsin dator och de två andra klasserna fick en dator på två elever. Jag har blivit pedagogisk medhjälpare i alla klasserna och hjälper till där det behövs. Är även med och lägger upp strategier för vart vi är på väg i projektet och tillsammans med vuxna och barn reflekterar vi över vårt arbete med datorerna. Vi har fått ett lättillgängligt verktyg att dokumentera vår kunskap på som komplement till det traditionella. I framtiden kanske det inte är ett komplement utan det sätt som vi dokumenterar på och det som är det traditionella nu det som kompletterar.

I Allmänna råd för fritidshemmet s 16 så står det.

I detta allmänna råd förtydligas att det behövs system och rutiner för uppföljning och utvärdering. Som anges tidigare behöver de allmänna råden för kvalitetsredovisning och dessa allmänna råd användas jämsides för att komma fram till vilka system och rutiner för uppföljning och utvärdering som krävs för att uppnå god kvalitet i fritidshem. Vad som är lämpligt att prioritera i uppföljning och utvärdering utöver det som framgår av dessa båda allmänna råd varierar eftersom förhållandena i den aktuella kommunen och verksamheten varierar. För att utvärderingen skall bli så nyanserad som möjligt är det viktigt att föräldrars och barns synpunkter också kommer fram. Att barn involveras i utvärdering av verksamheten är en förutsättning för det inflytande de enligt läroplanen skall ha.

För att kunna utvärdera vår verksamhet så måste vi dokumentera vår verksamhet hela tiden. Eftersom vi är så många barn på avdelningen är det också för att alla barnen skall synas och utvecklas i sin takt en förutsättning att vi dokumenterar på olika sätt. Genom att skriva ner fotografera samtala i samlingar videofilma. Men dokumentationen har inget värde om det stannar vid bara en dokumentation eller ett konstaterande att nu är det så här. Det måste ske en reflektion också. Självklart kan man t.ex. inte reflektera över alla teckningar eller sagor som barnen skriver men i ett socialt perspektiv är det viktigt att vi reflekterar över saker som vi lär oss och sätter in det i sammanhang för en bredare förståelse för det som vi lär oss. Här gäller det att hela tiden ha barnen i fokus. Var är de någonstans som individer och som grupp. Vilka behov har de. Vilka behov har föräldrarna. Det är även viktigt för oss pedagoger att göra klart för oss som arbetslag hur vi ser på dokumentation och varför vi gör den. Sedan hur vi kopplar den till den dagliga verksamhet vi bedriver. Här är självklart barnen den största resurs vi har i vårt reflektionsarbete. Vi har bara pratat lite om det nu när jag börjat kursen och det är som jag ser det ett litet hinder att vi inte alla har läst böckerna som vi läser i kursen. Det hade varit ännu mera utvecklande om vi som arbetslag gick kursen tillsammans. Då hade vi alla haft samma förutsättningar och vi kunde gå djupare in på de frågorna. Nu blir det jag som får göra en sammanfattning och då blir det min personliga syn på böckerna jag läst och min syn på dokumentation. Men visst har vi börjat i vår process att använda dokumentation på ett mer reflekterande sätt. Vi är nog alla på olika nivåer i vårt användande av det. De som jobbar i förskoleklass jobbar till en viss del på det sättet då de kopplar ihop sin verksamhet med temaarbete. Det som hittills har satt lite käppar i hjulet är att vår gemensamma planerings och reflektionstid tillsammans har varit begränsad. Det har varit frustrerande men vi jobbar på det för det är en förutsättning för att vi skall komma längre i vår gemensamma process.

Vad skall vi dokumentera?

Barnen själva vill dokumentera allt de gör. De vill sätta upp teckningar som de gör de vill filma sig själva och visa upp det för andra de hoppar in i bilderna när man tar kort. Vad är det som försvinner på vägen för jag tror nog de flesta vuxna inte vill det längre inte jag i alla fall. Jag är inte noga med att visa det som jag gjort bara publicera detta på webben så det blir tillgängligt för andra är ett stort steg för mig. Jag står hellre bakom kameran än framför den mm. Vad är det som har hänt och vad kan jag som pedagog förhindra att det händer de barn som jag har i mina grupper? Jag tror mycket det handlar om att ge barnen självkänsla och ett gott självförtroende tidigt. Det de gör är bra och du duger som du är. Eller som Hillevi Lenz Taguchi skriver i sin bok Varför pedagogisk dokumentation Vi behöver böja på knäna och låta oss förundras över vad barn gör och kan. Gör vi det och tar barnens tankar på allvar så ger vi de ett gott självförtroende och då tror jag att de senare i livet inte har de spärrarna. Även att skapa arenor så de får träna på att vara i centrum att få framföra sin åsikt och stå för den utan att bli ifrågasatt. Det kan vara att spela teater, redovisa, uppträda, berätta historier, läsa en bok för de som är mindre mm. Här kan vi dokumentera genom att filma,  observera, ta kort mm. Sedan kan vi visa det för barnen eller gå igenom tillsammans med dem och reflektera över det och på så sätt stärka deras självkänsla genom att säga vad bra det var och få uppmuntrande kommentarer från kompisar. Vi dokumenterar även barnens lek för att få en förståelse för hur den fungerar och vilka behov den kräver. Vad behöver barnen för utmaningar för att den skall utvecklas. Hur skall vi möblera mm. Som det är nu har vi gjort olika aktivitetsrum som bild och form rum, byggrum och roll-lekrum. Här observerar vi hela tiden och tillsammans med barnen dokumenterar och reflekterar över vad som är bra och vad vi kan utveckla. Vi har även fått ha ett spelrum där barnens nya digitala verktyg har kommit instormande i vår verksamhet. Barnen som går i första klass har fått varsin ipad till sitt förfogande och hur skall vi på fritidshemmen använda dem. De som går i andra klass hade redan datorer en dator på två elever men nu kom det mer datorer och då fick det en stor plats i deras tankar. Hur skall vi använda dessa verktyg och vad är våran roll i det som vuxna. Här har vi fått tänka efter och tillsammans med barnen kommit med en lösning som passar oss alla. Vi har även lyssnat av vad föräldrar tycker och vilka signaler de sänder. Vad vi hittills har kommit fram till är att de får använda dem i en halvtimma om dagen. De får ha koll själva på när de började och när de då skall sluta. Här har vi fått in en pedagogisk vinst. De har lärt sig klockan och hur mycket är en halvtimma och vilken är minutvisaren mm.

Här har vi fått in ett fantastiskt pedagogiskt hjälpmedel som vi kommer att få mycket hjälp av i vårt fortsatta arbete med dokumentation. Just nu är de inne på att spela på ipad och dator men senare har vi tänkt mer gå över till att använda dem som hjälpmedel i att tex fotografera det vi gjort redigera filmer använda oss av pedagogiska appar och program som finns. Här är det våran uppgift att vägleda dem och att göra det roligt att använda det på det sättet. Reflektera tillsammans och lära av varandra.

En annan sak som vi dokumenterar som jag var inne på förut är barnens lek tex bygglek där vi också utmanar de genom att erbjuda mycket olika byggmaterial så det blir lustfyllt och roligt för dem. Här handlar det om att barnen tillsammans utvecklar den. Det skulle kunna vara så att vi fortlöpande tar kort på deras bygge och tillsammans pratar om det. Hur kan vi utveckla det. Vi inspirerar varandra. Hur gjorde du när du byggde det. Kan du hjälpa mig att bygga det.mm Här handlar det om förhållningssätt hur vi vuxna är mot barnen eller som Hillevi Lenz Taguchi skriver. Vad dokumentationsarbetet kan göra är nämligen att fortlöpande ge oss information om var vi står jag/vi just nu? Vilket förhållningssätt till barnen, till kunskap, till lärande, till kollegor eller till barnens familjer ges uttryck för i dokumentationen? Vad är jag för en pedagog i det här arbetet md barnen? Samtidigt ger dokumentationen oss svar på frågor om vad barn kan, hur barn tänker och hur de lär sig-barn lärprocesser. All sådan kunskap innebär att även pedagogen går in i ett lärande - en lärprocess. 

Jag tror det är viktigt att dokumentera allt som barnen gör det behöver inte vara fysiska saker utan för mig kan det bara vara att bekräfta barnen och vara intresserad av det de gör. Det gäller att sätta in sig i barnens värld och möta dem i deras tankar.

Hur dokumenterar vi?

Det har jag redan varit inne på att vi använder oss av de resurser vi har och i Christina Wehner-Godées bok Att fånga lärandet får vi många tips på hur vi kan använda de olika medlen i vårt dokumenterande. Vilka fördelar och vilka nackdelar har de olika sätten att dokumentera på. Sedan i ett pedagogiskt syfte är det också viktigt att göra något med de dokumentationer man gör. Vi måste försöka ta oss tid att reflektera över de observationer vi har gjort samtidigt som barnen också vill ha feedback på det som de har gjort. T.ex. har vi spelat in på film så vill de se på den och prata om det. Kanske komma fram till vad som var bra och vad som var mindre bra eller bara titta och visa att vi vågar. Den reflekterande delen av all dokumentation är viktig att gör barnen delaktiga i. Det är först då som dokumentationen blir pedagogisk. Hur får vi tiden att räcka till att reflektera och ta tillvara de dokumentationer vi gör. Ett tips som vi i vårt arbetslag fick var att som Wehner-Godée skriver i sin bok Alla barn och vuxna går t.ex. inte ut på gården eller in samtidigt. Någon ansvarar för en mindre grupp och dokumenterar vad som händer. Under tiden tar en annan lärare hand om en större grupp. Många har blivit mycket skickliga på att utnyttja småstunder till renskrivning och sortering av bilder. Visst gör vi lite så redan nu men vi har börjat reflektera över hur vi kan bli ännu bättre på att utnyttja våran tid och vad den skall användas till.

Varför dokumenterar vi?

För det första måste vi dokumentera för att visa både för oss själva som för barn och föräldrar vad det är som vi gör i vår verksamhet och vad vi tror på är en bra fritidsverksamhet. Vi dokumenterar även saker för att visa att vi är en grupp och vi gör saker tillsammans. Det är viktigt att tillhöra en grupp och ha en plats i en grupp. Allt som vi gör är beroende av hur vi mår både som individ och som grupp. Sedan är det ett sätt att öka vår kunskap om varandra. Vad kan vi tillsammans? Vad kan vi lära av varandra? Hur kan vi skapa nya utmaningar? Det är även ett sätt att tänka tillbaka vad har vi gjort och varför gjorde vi så och vad lärde vi oss av det. Hillevi Wehner-Godée skriver i sin bok "Att fånga lärandet" Vad kommunicerar miljön? Finns det skillnader i vad rummet kommunicerar till den enskilde? Vad får vi lust att göra? Vad händer i olika delar av rummen, korridorer, gårdar eller skolgårdar? Hur rör sig barnen mellan de olika områdena? Är det skillnad på hur pojkar och flickor upplever olika miljöer? Om vi inte dokumenterar hur detta fungerar i vår verksamhet så tror jag vi kan missa hur barnen uppfattar sin verklighet och det som de tycker är viktigt för just dem som individer och som gruppmedlemmar. Här gäller det att ta med dokumentationen och reflektera tillsammans med barnen hur de vill ha det för det är deras miljö som är viktig. Hur gör vi då detta på våran avdelning? Vi har en kontinuerlig dialog tillsammans med barnen hur deras miljö ser ut och hur de vill att den skall se ut. Vi har skapat byggrum, målaratelje, byggt affär tillsammans där rolleken får utrymme m.m. Det är hela tiden en levande process som vi håller levande tillsammans. Här är reflektion och dokumentation ett måste för att alla skall bli nöjda och känna delaktighet.

Jag hade ju också ett annat uppdrag på skolan som "dataexperthjälpreda" i årskurs två. Hur har vi jobbat med dokumentation i det projektet och vad kan vi bli bättre på där. Jag tror alltid att man kan utvecklas tror man något annat då slutar man vara nyfiken och då blir det tråkigt till slut. Eller det är som Taguchi skriver i sin bok att om vi dokumenterar kontinuerligt och reflekterar över det så sker en ständig förändring. Jag tror att förändringar är nödvändiga hela tiden för då strävar man hela tiden efter nya utmaningar och det är det som utvecklar oss både barn och vuxna.

Jag frågade i en klass vad vi hade lärt oss med hjälp av datorn och om vi lärt oss mer med datorns hjälp. Det var en svår fråga att svara på. De visste inte om de var bättre på svenska eller mattematik med datorns hjälp och det var inte så konstigt att de inte kunde svara på det. Men när vi sedan började diskutera vad de kunde om datorn kom de på flera saker. De hade lärt sig mycket om datorns funktioner ändra bakgrundsbild, skriva på dator, höja sänka ljuset mm. De kunde många funktioner på datorn. När vi sedan pratade vidare kom de på att de hade lärt sig använda många olika program på datorn pages, keynote, imovie, photoboth. De kan logga in på skolans nätverk gå in på fronter, maila använda talsyntes. Ju mer vi pratade desto fler saker kom de på och de blev nästan förvånade när vi hade skrivit upp allt och det var samlat på ett ställe. Deras egna reflektion var att vad mycket vi kan och då kanske vi också har blivit bättre på mattematik och svenska än vi var innan. Det får vi hoppas men nästa reflektion som vi kan fundera över är om vi har lärt oss mer än om vi inte hade haft den tillgång av datorer som vi har. Nu har vi inte så mycket val i den tiden som vi lever i men samtidigt gäller det att vi som pedagoger och barn tillsammans funderar över vad vi använder vår tid till. Samtidigt som det är viktigt att vi sätter oss in barnens värld och möter dem i deras värld så får vi inte glömma det som har varit. Vi måste möta de världarna och få det att gå ihop. Dagens samhälle finns här nu vi kan inte skjuta upp det oavsett vad vi tycker. Barnen har så stor tillgång till sociala medier de matas av information och det måste vi ta till oss om vi skall förstå dem. Gör vi inte det så kommer vi att förlora deras intresse. Det handlar om att förhålla sig till det och reflektera över det tillsammans med barnen. Hur ser de på sin värld och på skola i synnerhet för det är här vi möter dem. Ingenting är sig (l)ikt

Som avslutning vill jag även koppla samman detta med vad som står i "Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011". Där står det bl.a att läraren skall organisera och utveckla arbetet så att eleven utvecklas efter sina förmågor och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Eleven skall även uppleva att kunskap är meningsfull och den egna kommunikationsutvecklingen går framåt. Vad och hur vi dokumenterar kan vara många saker och det gör vi på olika sätt men det viktigaste för mig är varför vi dokumenterar och vad vi använder dokumentationen till. Utan en aktiv reflektion så stannar dokumentationen vid en dokumentation. För att den skall bli levande och utvecklas måste vi reflektera tillsammans och på så sätt kan vi nå en djupare förståelse för det vi har dokumenterat och vilka områden som vi fokuserat på just nu. Här handlar det också att förankra kunskapen till elevens verklighet så den upplever sitt lärande meningsfullt och att de får använda sina färdigheter så att de känner sig lyckade. De utvecklar sitt självförtroende och sin självkänsla. 

Dokumentationen blir först pedagogisk då den används för att förstå och fatta nya beslut om utmaningar för barns och vuxnas lärande i ett socialt samspel. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg och ett gemensamt reflektionsdokument pedagoger emellan, mellan pedagoger och barn/elever och mellan familj och förskola/skola, dvs. ett utvärderingsdokument riktat mot den didaktik som utövas och blir synlig i de vardagliga aktiviteterna.(Lenz Taguchi 2000)


Litteraturlista:


Lenz Taguchi H, Varför pedagogisk dokumentation? HLS förlag 1997
Wehner-Godée C, Att fånga lärandet, Liber AB 2011
Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem, Skolverket 2007
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket 2011